Tidig morgon daggfuktigt gräs dimman står tät, hösten har plötsligt gjort intrång, spindeln väver sina sista nät, fåglarna har tystnat med sin sång.

Framåt dagen värmer fortfarande solens svaga strålar, rönnbär och nypon står mogna i all sin prakt, naturen gula färger med sin pensel målar, i lugn och sävlig takt.

Trädens grenar fäller sina gula blad,fåglars flykt i solnedgång vi skådar,högt i skyn de svävar söderut på rad, ett tecken på att mörka tider bådar.

Luften känns ren och klar som kristall, på himlavalvet stjärnor ljusklart blänker, en vindil talar om att hösten kan bli rå och kall, höstens mörker nu sig hastigt sänker.