Börjar ju undra när dem ska släppa mig ifrån sjukhuset.

Nu är jag hemma på permission igen.

Mamma hämtade mig.

Vid 16.00 släppte de mig.

Då fick jag min kvälls spruta,

4 timmar tidigare än vad jag skulle.

Men imon bitti är det Dags Igen.

Klockan nio ska jag infinna mig på sjukan.

Men fan jag hoppas jag skrivs ut imon.

Fortfarande några provsva dem saknar.

Men imon hoppas jag på och veta lite mera,

antagligen blir de undersökning på Fredag.

Redan ångest över DEN undersökningen.

Men måste man så måste man,

jag vill få ett slut.

Jag vill få svar!!

Jag vill kunna leva normalt.

Så 90cm undersökning av tarmarna,

jaja Lätt Match   

Det har verkligen blitt ett jävla körande,

hit och dit.

Men det är de värt.

Inte kan jag ligga där inne,

när valet finns att vara hemma.

Dessutom med valparna nu och allt,

nej de går bara inte.

Det är själv klart det är hemma som gäller!!

Blitt lite mäck och donande nu,

Stefan har fått ändra sina semester veckor.

Tills jag vet hur allt går.

Vi får se imon helt enkelt.

OM jag ens blir utskriven imon!

Jag tar inget förgivet!

Jag bara hoppas!!!

Fan det känns så jävla kasst att sitta här.

Nu var doktorn här precis.

De väntar på provet som de tagit,

efter dem skulle hon se vad som händer.

Kanske träffar jag en infektionsläkare idag,

eller inte.

Åker jag hem blir de inte förrens eftermiddag,

så fattade jag det som.

SATAN!

Hoppas de går snabbt till proverna kommer nu,

och att de visar nåt bra.

Eller så bra det går iaf lixom.

Sitta här är Inget kul!!!

Jag vill ju bara ha ett svar,

en medicinplan och ett så normalt

liv det går...

Inte kan de vara FÖR mycket begärt?

Lennart & Bodil väntar ju hemma.

Lika så de andra vildarna,

och min älskade Stefan.

Att bli sjuk nu passar INTE.

Meningen var semester denna vecka,

men nu lär jag bli sjukskriven.

Hur ska man kunna passa två valpar

med ständiga toabesök?!
Klart det går!

Men allt blir så mycket mer komplicerat!

Mycket mera komplicerat.

Skyller på mig själv för jag kunde gått

till läkaren tidigare...

Då kanske detta hade vatt ut rett,

jag hade kanske haft mediciner & mindre

diarrer.

Och då hade de passat så bra med valpar!

Klart det passar nu med!

Inte de jag menar..

Men saker & ting blir lite lite lite jobbigare bara   

Men det är de värt,

Så Klart!

Snart mat här på sjukan,

första gången man får njuta

av en sådan.

Gott eller inte,

de får vi se!

Men smaka det ska jag iaf.

Efter det kanske en tupplur?

Eller ett par avsnitt House.

För jävla bra jag tog med de In hit.

Jaha då sitter man här i sin sjukhus säng igen,

sköterskan var här nyss och tog lite blodprover.

Fick även min första dos av kortison för dagen,

även dags för min antibiotika tablett.

Fan jag är så nervös!!

Vad ska doktorn säg?

Vad lider jag av?

Hur gör jag för att leva "normalt"?

Mediciner?

Fan väntan kommer bli lång,

och jag blir bara mer och mer

nojig!

Jag vill ju hem.

Men jag vill oxå bli frisk.

Eller så frisk det går.

Pratat med en en del som har

en sorts tarmsjukdom.

Alltid bra med tips & råd.

Höra hur deras liv ser ut.

Inte säkert jag har samma,

vad jag har förstått finns det

Många olika kroniska tarmsjukdomar.

Usch!

Bara att hålla tummarna,

finna en medicin som funkar.

Så man kan leva så Bra som möjligt.

That's my motto,

för nu!!