Har de senaste dagarna hört att

jag är alldeles för godtrogen!?

Är jag verkligen det?!

Jag vet vilka mina vänner är.

Mina riktiga vänner.

Jag litar på dem, till månen och tillbaka.

Jag har kompisar och även bekanta,

men litar jag på dem?!

Eller kan jag det!?

ÄR det fel?!

Är jag kanske för godtrogen!?

Jag anser ju att man SKA kunna lita

på sina vänner.

Eller jag gör ju det!

Alltid gjort.

Och tills motsattsen bevisats,

kommer jag fortsätta lita på dem!

Jag är inget helgon,

ingen ängel.

Jag pratar skit,

jag tycker inte om alla.

MEN de jag inte tycker om,

dem jag säger kanske ett litet

ont ord om, dem umgås jag ju INTE med!

Varför prata skit om någon men sen umgås?

Varför?

Det är falskt!

Jag är inte falsk.

Och jag gillar inte dem som är falska.

Gillar man inte en person, spyr man galla,

ja då umgås man inte!

Visst säga hej och va allmänt trevlig,

det kan jag köpa.

Men fan inte mer.

NEJ NEJ!

Orden om att jag är för godtrogen,

har satt galler i mitt huvud...

Men jag kommer fortsätta lita på

mina VÄNNER.

VÄNNERNA betyder allt <3