"My heart is pounding, the blood is streaming.

And I can't be  whole again, I can't be whole again.

The poison's inside now.
And the soul's not aching, I'm scared.
Cause I will not love again, I  will not love again.
It kills me inside, it kills me inside.

I have a credulous mind it's not a halo,
showing in front of my eyes.

I have a devil inside, he can't say no,
Put me to sleep and no more  lies, it's over..."

Det var för bra för att vara sant...

Jag vet hur ont de gör.

Hur plågsamt, smärtsamt och tungt det kommer bli.

Jag vet.

Men jag vet oxå NU att det går över.

Det går över.

Tids Nog.

En dag i taget..

Kuvert efter kuvert.

Remisser efter remisser.

Blodprover efter blodprover.

Telefonsamtal efter telefonsamtal.

Nya mediciner hit och andra

mediciner dit.

När ska jag få hjälp?

När ska det egentligen bli bra?

Kommer det bli bra?

Så sjukt trött på detta nu med

mina tarmar att jag kräks på att.

Allt med sjukhus får mig att spy.

Det här med att inte vara frisk,

börjar tära på mitt inre mer & mer.

Tiden den går och går, men jag står

kvar i samma spår.

Att få hem ett tjockt kuvert med

Otillräcklig info om ditten och datten,

DE gör mig arg.

Fan ska de skicka papper se till så allt

står på lapparna med.

Nej Då, jag ska så klart få ringa in dit

återigen... suck.

Nu när glädjen och lyckan återigen

infunnit sig i mitt liv :)

Så ska så klart nåt annat ställa till det..

Borde inte bli förvånad?!

Men besvikelsen finns där.

Och hoppet om att jag ska bli bra

bleknar mer och mer...

Dagens väder innehåller regn.

Rätt skönt.

Då jag är trött som fan idag och min

soffa ser mer inbjudande ut än vanligt ;)

En varm dusch, sen myskläder följt av

ett par tre filmer, Jo Man Tackar!

Live, Love, Laugh