Bitter fitta är mitt andra namn numera.

Jag är så satans trött på så mycket,

ingen ork lr lust till ett skit.

Va fan är det som händer med mig???

Är så förbannat trött på det här.

Må såhär.

Hade allt fixat & klart till julbordet med jobbet,

kläderna var klara.

Drickat & tillbehören köpta.

Men till vilken nytta?!

För inte fan blev de nåt julbord för mig.

Nej så fan heller...

När man för en gångs skull såg fram emot

att gå ut i eten, träffa folk, klä upp sig och

allt där till...

Då händer det så klart,

migrän.

Jag vaknade tidigt och hade de på känn,

trodde jag kunde rädda situationen med

TVÅ tabletter och mera sömn.

Så fan heller.

Vem försökte jag lura?!?

Vaknade med det värsta tänkbara.

Helt ärligt.

Detta var de värsta anfallet någonsin.

Visste inte vad jag skulle ta vägen.

Vad jag skulle göra.

Hur jag än gjorde så gjorde de ont,

så jävla ont.

Kunde varken, stå, sitta eller ligga ner.

Sjukaste någonsin.

Hade Stefan varit hemma hade

jag tvingat han köra mig till akuten.

Så jävla illa var det....

Klockan halv sex på ett ungefär var

jag uppe på benen..

Och SJU tabletter senare.

Tog mig ut på en promenad med

Lennart och Bosse.

Ville bara bort.

Bara gå en sväng,

få luft och en smula energi...

Hoppas det aldrig händer igen.

Så starkt, sån smärta.

Aldrig.

Nu har jag iaf strumpbyxor för hela nästa år oxå.

Köpt X antal par, då de inte passat innan till

kläderna som jag skulle haft..

Men de är väl alltid bra att ha?!

Jag är ju en kjol-människa innerst inne,

bara de att tillfällen aldrig ges att ha

det på sig...

En enda positiv sak med att inte vara

på julborde igår var ju att jag vaknade

pigg och utvilad idag..

Eller nej, men jag var inte bakis.

Inget illamånde och ingen huevärk...

Trött har jag varit som fan,

tack vare anfallet och alla tabletter igår.

Som alltid en zombie även dagen efter.

Men jag slapp iaf vara bakis.

Om jag nu måste försöka se en positiv

sak i det hela...

Inte för att det tröstar mig speciellt,

suck!

Dagen har bjudit på hundträning.

Härligt som vanligt.

Spårat med puppilurisarna,

och fan så duktiga dem är!

Även Bill & Egon skötte sig

utmärkt i spåren idag.

Så jävla kul!

Bosse han fick sig en promenad

med Stefan nu här ikväll.

Hann bli mörkt så vi hann

inte appotera med honom.

Men de tar vi igen nästa helg.

Söndagar har lixom blitt lite

av en hundtränings-dag.

Mycket mentalt för dem då.

Då detta oxå behövs och inte

bara kilometervis med promenader.

Själv klart tränas det de andra dagarna med.

Iaf Stefan & Egon.

Dem är så duktiga och flitiga med lydnaden.

Undrar när min sådan glöd kommer igen!?

Om den gör de över huvudtaget?!

Nu ska jag slänga mig i soffan,

fortsätta med mitt beroende.

BONES.

puss o kram

Bitter Fittan.