"Jag älskar dig"

"Ett fel närmare rätt ett sätt att se på saken
Brukar svälja dina lögner mest för att få känna smaken
Ett fel närmare rätt ett sätt att se på saken
Brukar svälja dina lögner mest för att få känna något

Jag kommer aldrig kunna se det sköra
Om jag inte slutar att bestämma mig
Jag kommer aldrig mer få smaka på det svaga
Om jag inte låter sanningen gro

Jag måste lära mig att se det som finns framför mig
Och det som ingen kan ta här ifrån
Och även om jag inte vet vart jag ska
Så får jag aldrig sluta gå

Ett fel närmare rätt ett sätt att se på sorgen

Simmar sakta runt i min simpla fantasi
I tiden efter detta där jag låter saker bli
Det låter mig bli ledsen för att låta mig vara jag
Låta mig förlora för att låta mig bli glad

Allt kommer att försvinna bara känslorna vara kvar
Det är mycket närmre än det som varit jag
Tiden efter detta allting ur ett perspektiv
Där allt som är på låtsas plötsligt föds till liv

Ett fel närmare rätt ett sätt att se på sorgen"

"Det är mörkt och kallt här hos mig,
men du har sånt som gör det ljust igen.
Det är mörkt och kallt här hos mig,
men du har sånt som gör det ljust igen.

Känns som känslor och panik har tagit över i mitt liv.
Känns som .... gjort mig vansinnig.

Känns som ingenting finns kvar av allting jag en gång var,
rädd att inte räcka till och bli ensam kvar..

Men jag lovar att vara stark och jag lovar att vara god,
jag kan lova hela världen att jag står vid mitt ord.
I en hundradels sekund tränger ljuset fram
och jag ser vad jag gör när jag är i din famn.

Det är mörkt och kallt här hos mig,
men du har sånt som gör det ljust igen.
Det är mörkt och kallt här hos mig,
men du har sånt som gör det ljust igen.

Jag hoppas på oss, jag tror att vi kan göra allting bättre.
Allting är enkelt emellan oss, det är bara vi som tycker det är svårt.
Att det är svårt och hitta hit, men det är så enkelt att tappa bort sig.

Sen när inga sorger finns kvar, vad blir vi då lyckligare av?
Sen när inga sorger finns kvar, vad blir vi då lyckligare av?"

Föll för att handla på REA.

Jag är inte van vid komplimangar.

När jag får dem tror jag ändå inte på dem.

Jag ler sött och säger tack.

Men samtidigt som jag inte tror på dem,

blir jag så sjukt glad.

Hela jag lyser väl upp, innerst inne lixom.

Det är fint!

Det värmer så gött.

Kan ju säga att idag fick jag en Mycket FIN komplimang,

när man får någons mobil med denna låten på och han säger

"det är så jag känner för dig"

Att jag inte dog på stället.

Mitt hjärta smälte lite grann,

och mitt leende det har suttit i hela dagen.

Sån jävla härlig känsla.

När livet får en plötslig vändning.

Något sker som inte skulle hända,

planering var inte så som det blev.

Marken under dig rycks iväg och

du faller djupt och hårt...

Saker du gjort, tyckt och tänkt.

Då i Det livet.

Borde ju finnas kvar även i Detta liv.

Men saker har skett.

Nej jag har inte ändrat min personlighet,

Jag är Jag.

Men saker som du tyckt var fel innan,

saker du aldrig skulle gjort tidigare.

Haha, ja dem står helt plötsligt framför dig.

Antigen stänger du dörren igen som du gjorde förr,

eller ändrar du dig och kliver ut.

Jag har bara mig själv nu.

Jag må låta självisk.

Men det tillåter jag mig att göra tills dess

att jag har någon annan att bry mig om.

Till dess gör jag det jag vill.

När jag vill och hur jag vill.

Denna helgen gick jag emot mina principer,

sa ja till saker som jag aldrig trodde

jag skulle göra...

Gjort saker jag aldrig trodde jag skulle

våga göra, haha!

Och satan så kul, sån häftig känsla.

Att trotsa sin egna "rädsla" var inte så

jobbigt som jag trott...

Nu när DENNA spärren är borta,

ja då börjar man ju undra vad kommer näst?

Men jag planerar inget, jag har inga förväntningar.

Jag kommer fortsätta göra det jag vill,

göra det som gör mig glad.

Sen om det är rätt, fel, bra lr dåligt,

ja det får tiden utvisa.

Men hur det än blir eller går med mig,

för mig genom livet...

Har jag nu EN gång fått mitt hjärta utslitet,

det kan komma hända igen. Vet Jag nu!

Och just nu vet jag vad smärta är,

jag vet hur ont det gör, Nu.

Och så som jag ser det kan det aldrig göra mer

ONT än just det där.

Så vad jag än tar mig för nu, vad jag än gör,

kommer de aldrig göra SÅDÄR jävla ont igen.

Och med den insikten kommer jag göra precis

det jag vill och känner för...

Oavsett om det kan tänkas såra andra.

Och hur störd och knäpp jag än må bli/va i andras

ögon kommer jag fortsätta vara jag!

Jag tror aldrig jag kommer lära mig av mina misstag,

då jag är dum nog att göra om saker och ting.

Men jag står för min dumhet, och jag tar smärtan

när den kommer.

Jag orkar inte hålla nåt tillbaka längre...

FAN jag vill bara leva, vet hur det känns att göra

saker man inte borde, gå emot strömmen.

Trotsa sig själv och bara våga ta steget ut!

Vet inte redigt vad jag ville ha ut av detta?

Känns som om det blev sjukt rörigt,

så jag orkar inte ens  gå tillbaka och läsa igenom att.

Menade väl typ iprincip att jag kommer nu framöver

göra saker som jag alltid innan varit "rädd" för.

Alla kan ju ändra sig!

Så länge du inte ändrar DIG själv, personligen!

Utan är dig själv, den du är.

Men Bara lite mera våghalsig, ja för fan, det kör vi på!