..och med förr.

Så menar jag givetvis innan operationen.

Det är ju lixom förr,

som mitt förra liv ungefär..

Förr älskade jag höst och vinter,

det var svalt och härligt.

Slippa svettas och alltid vara varm.

Vinterjacka lr dylikt var ju aldrig på tal om.

Alltid lätt klädd.

Och på sommrarna påklädd.

Inför denna höst och vinter,

är jag INTE förväntansfull.

Snarare orolig.

Jag har redan börjat frysa på jobbet,

snart åker långkalsongerna oxå på.

Hur ska det gå i vinter?

Händerna blir kalla för minsta lilla,

dem domnar bort lr känns de

som om fingertopparna blöder..

AJ!..

Även utanför jobb märker jag

att hösten är på väg.

Blåser det,

blåser de ända in i benmärgen.

Även här blir händerna kalla,

trotts tjocka vantar..

En höst jacka är att rekommendera

till mig själv känner jag, haha!

Snart så..

Att jag är orolig inför höst & vinter,

kanske ni kan förstå?

Eller inte alls...

Begär det inte heller.

Ta en dag i taget,

bita ihop.

Kan inte bli någon gnäll röv,

haha!

Och inte heller vill jag höra

nåt gnäll På Mig.

"det är bara för du är så smal"

JAHA, OCH!?

Hur möt jag än fryser,

hur ont händerna än gör.

SÅ ÄR DET VÄRT DET!

Men jag är ändå orolig,

vi går in i en årstid som

jag älskat innan..

Men som jag nu hatar?!