En dag med migrän.

En dag som jag blivit försummad på.

En dag som tagits ifrån mig.

En dag utan värde.

En dag med smärta.

Så känner jag inför varje

dag med migrän....

Dagen betyder inte något.

Det är bara tomt och svart.

Inte nog med att jag mår

dåligt psykist & fysiskt vid migrän.

Jag mår även dåligt för att jag känner

att hundarna blir försummad på en dag.

En dag utan motion,

en dag utan nånting alls..

Det gör ont inom mig dessa dagar,

samvetet plågar mig..

Dagen kommer inte tillbaka.

Jag kan inte gott göra en dag,

en dag går inte att få ogjord...

Det gör ont.

Jag är inte hemma för det är kul.

Jag är inte hemma för jag jobbat över dagen innan.

(trött på & bli ifrågasatt)

Jag är inte hemma för att jag inte orkar jobba.

Jag är hemma för att jag är SJUK.

Så pass sjuk att jag inte kan jobba.

Jag känner min kropp.

Jag känner mig själv.

Jag vet bäst.

Jag har inte valt ett liv med migrän lr en magsjukdom.

Det är något som jag blivit tilldelad, TYVÄRR.

Jag kan inte välja det.

Jag kan inte hjälpa det.

Ingen önskar sig sjuk.

ALLA vill vara friska och leva ett lyckligt liv.

2011 har varit ett kasst år på många många vis,

aldrig förr vart så sjuk som då.

Aldrig mått så dåligt som då.

Aldrig tjänat så lite pengar som då.

Jag jobbar inte över för det är kul

eller för att jag är snäll och ställer upp.

Jag jobbar över för jag känner att jag MÅSTE,

ett MÅSTE FÖR MIN EGEN DEL.

För min plånboks skull.

Hade jag velat hade jag kunnat vart sjukskriven nu.

Det är bara ett telefonsamtal bort,

min läkare sjukskriver mig om jag så önskar.

Men nej.

Jag känner att jag inte har råd.

Jag går till jobbet och gör det jag ska.

Går på toa när jag behöver.

Jag kämpar mig igenom dagarna.

Har någon nåt emot mina toa besök,

(vilket jag vet folk har.)

Är det deras problem.

Min mage smittar inte.

Det är ingen sjukdom som smittar.

Vilket jag vet,

därför vet jag att jag kan jobba.

Hade vart en jävla skilland och varit

dålig i magen utan och veta varför.

Jag vet att allt handlar inte om pengar här i livet.

Hälsan går först.

Men jag känner att jag kan jobba & ändå gå på dass.

Än så länge funkar det.

Skulle någon klaga på detta,

får de fan be mig vara hemma då.

För annars kommer jag fortsätta jobba och gå på dass.

Mina förhoppningar är att det snart ska vara över,

att jag ska få medicin lr nåt som hjälper mig.

Allt jag ber om är fan bara ett liv så normalt att

de går att leva det...

En natt som denna, då magen har slagit bakut.

Gör även huet det.

Vaknar med migrän vid 5tiden,

DÅ är jag hemma.

För med migrän kan jag inte sköta mitt jobb.

Tabletter är intagna.

Och redan nu känner jag att det är påväg att släppa.

Känslan är så underbar...

Sova och vila resten av dagen,

det är det som är en bra medicin..

Akupunktur är bokad till den 24 Januari.

Hoppas och ber att detta ska hjälpa.

Kommer bli 5-6 veckor i sträck jag

kommer gå på detta.

Vilket innebär gå tidigare från jobb,

vilket innebär att mina komptimmar

kommer försvinna snabbt.

Det STÖR mig.

Därför vill och behöver jag jobba över OXÅ.

Behöver komptimmarna.

Men hjälpar akupunkturen bara,

så är det klart värt det.

Kan dem hjälpa mig slippa vara hemma,

så möt som de vart nu.

Då är de klart värt det...

Önskar mig bara frisk och med en och

samma inkomst varje månad.

Så man kan börja leva igen.

Njuta av livet...

Alla förtjänar ett friskt och lyckligt liv,

men långt ifrån alla får det tyvärr...