Ett farväl är aldrig kul.

Det är alltid jobbigt,

på ett eller annat sätt.

Vare sig det vara länge

eller man ses efter en stund.

Det är Alltid hejdå.

Ett avsked.

Man skiljs åt.

Delar på sig.

Det gör ont.

Det är tråkigt.

Och helt ärligt var det smärtsammare

denna gången att säga hejdå till Stefan.

Det gjorde mer ont.

Det kändes jobbigt.

Det känns...

Och även att han har gjort halva tiden,

så är ändå halva tiden kvar.

Usch.

Det låter så långt.

Det verkar så länge till.

De verkar så långt långt bort.

En vecka.

7 dagar.

Men gud så härligt att få se han,

träffa han och krama honom.

Helt underbart!

Min glädje och energi fylldes på!

Det var så kul.

Jag ville bara tiden skulle stå still....

Men nu sitter jag här ensam igen.

Bitter, lessen och tillbakadragen..

Men men, ett steg i taget...

En dag i taget.

En vecka bara.

Har det rätt gött ändå.

Hela veckan har jag ätit med svärmor.

När nu hennes gubbe kom i helgen,

förflyttar jag mig och äter hos mor & far.

Hela Helgen... hihi :)

Laga mat ensam är inte min grej,

det är Big No No!

Hoppas alla får en trevlig Fredag,

jag ska göra så gott jag kan med min...

Romantik är inte min grej.

Massa gull i gull och sånt,

nej det är så INTE jag.

Eller?!

Innerst inne har jag nog en

liten liten dröm om det iaf..

Drömmen om att bli överröst

med kärlek & gull i gull.

Men har inte ALLA denna dröm??

Stefan kommer hem.

Om än bara för en stund

eller ett par tre timmar,

så kommer han hem.

KUL! Verkligen KUL!

Det jag menar med min "inre"

dröm om romantik och gull i gull.

Kan ju beskrivas såhär...

Drömmen hade vart om Stefan ringt

och sagt:

"jag kommer hem! bara ett par timmar,

men jag kommer hem för jag saknar dig"

Stefan ringer och Det han säger är:

"jag kommer hem. jag måste till tandläkaren.

men så får jag ju träffa er oxå, lite iaf"

Stefan berättade igår kväll när vi pratade

att han bitit av en framtand.

Och idag var smärtan värre.

Och i o med det ska ut i fält nästa vecka,

vill han ha detta fixat!

Helt klart förståligt.

Tandvärk är något av det värsta man

kan ha ju..

Så han gör verkligen rätt i att köra hem

och få det kollat på, hoppas de kan hjälpa honom.

Tyvärr är jag rädd att det kommer bli en dyr hemresa.

Först och främst bensinen.

Men sen tandläkaren, usch!

Alla vet ju hur dyrt det ÄR hos tandläkaren.

Överdrivet dyrt! Skrämmande dyrt!

MEN olyckor händer så lätt, inget man kan hjälpa.

Och helt ärligt skiter jag i DEN kostnaden just nu.

Jag är bara så glad att min man kommer hem.

Att jag får träffa han!

Om än bara för en liten stund, så kommer han hem.

Jag är så glad, helt överlycklig!

Skuttar mest runt här hemma, weeeiiiiii!

Att en olycka kan bli sådan lycka <3

....jag tycker dagarna går snabbt i vanliga fall.

Denna vecka har de gått snabbare än vanligt.

Vilket jag tycker är skumt!

Då man verkligen brukar känaa och säga att,

längtar man efter något går tiden sakta.

MEN så känner inte jag det.

Inte nu.

Inte denna veckan!

Jag hade en sjuk längtan till igår-idag.

Ihopp om att Stefan skulle komma hem.

Då de började tidigare än planerat för att

det hette att deras permisson skulle bli längre.

Och visst ska de ha permission eller ledigt lixom.

Idag eftermiddag fattade jag som, till imon bitti typ.

Ingen mening och köra hem, då han är i Halmstad.

Är ändå en bit o köra.

Deusstom vart de väl ingen annan heller som tänkte

köra hem..

JOBBIGT BESKED!..

Speciellt när man gått med

hopp och längtan hela veckan.

Det kändes jobbigare igår än det gör nu,

när jag skriver om det.

Nu har det smält in typ, haha!

Bara & gilla läget.

Fortsätta, ett steg i taget,

en dag i taget...