Det är så många som säger att

kärleken den är som en cirkel,

det finns inget slut.

Vilket påhitt säger jag!

Allt har ett slut.. eller?!

Just nu är hela mitt liv

som en rund jävla ring.

Allt går runt och runt,

jag kommer inte ut.

Tankarna dem avlöser

varandra, och hur jag än

försöker kommer jag alltid

tillbaka där jag börjat...

Jag mår så jävla illa.

Äcklad är rätt ord!

Jag har sån ångest.

Svårt & andas blandat

med hjärtklappning..

Helt jävla sjukt!

Och jag hatar mina tankar,

hatar min oro.

Hatar att jag inte kan styra

tankarna, att jag inte kan

få dem att försvinna.

Bara bort, bort, bort!!!

Jag VET det går över.

Jag VET.

Men jag vill det ska

sluta nu!

Jag sitter fast på botten..

Fastkedjad av mig själv.