Igår gjorde jag och familjen Parnfelt

ett besök på rock festivalen.

Som vanligt roligt att umgås med

Peter & Emilie, skratten dem avlöste

varandra..

Dessutom har dem Lätt världens goaste

lilla bebis, hehe!

Ture han sov HELA tiden i vagnen under

vårt besök där.

Och vi gick väl runt i 2-2½ timme iaf.

Verkligen en DRÖM bebis, hehe!

När man träffar så snälla ungar,

blir till och med jag sugen på en, HAHA  

Jag hade lätt kunnat gå en hel dag

ner på rock festivalen.

BARA för att kolla på folk.

Så jävla roligt ju!

Alla har vi olika stil och smak,

haha men där nere...

Ja jisses, man sakner ord när

man ser en del.

Verkligen!

Och inte ska man skratta åt någon,

men ibland var de verkligen svårt

att låta bli, usch!

HAHA   

Samtidigt som de var en rolig kväll.

Var den oxå jobbig.

Då jag brottas med någon form av

folkskygghet?!

Jag kände precis somma obehag

som när jag var tjock och ute bland folk.

Otroligt jobbigt!

Allt bottnar så klart i ett dåligt självförtroende.

Men sen blir de ju inte bättre när jag

forfarande känner mig tjock.

Eller är jag verkligen folkskygg?

Haha, jag vet fan inte.

Men det är iaf jobbigt.

Blir jävligt blyg oxå,

så mycket nytt folk.

Hade någon börjat snacka

hade jag fått tung häfta.

Haha!

Ja jag vet inte vad jag lider av,

vet bara att jag tycker det är jävligt

jobbigt i vilket fall...

Inte lustigt att jag trivs bäst hemma,

eller med släkt och vänner