Bara för att jag inte gör det.

Betyder inte de att jag inte

tänker på det...

Allt jag vill göra.

Allt jag borde göra.

Suck.

Det är jobbigt.

Det plågar mig.

Varje kväll, varje dag.

Men de har blitt bättre..

Jag har inte gjort nåt av

det jag tänkt jag hade behövt

göra nu i helgen.

Jag har bara softat och haft en

underbar helg!!

Varje gång tankarna kommit

har jag bearbetat bort dem;

"det kommer fler tillfällen"

"det är ingen brådska"

"det kan vänta några dagar till"

Jag kämpar på med min bearbetning,

en dag i taget.

En sak i taget.

Jag har ingen brådska!

Jag ska inte någonstans!

Sakerna dem väntar på mig,

de ska inte heller någonstans.

Så varför måste jag känna denna

inre stress för allt?!

Bläää!

I will keep on rocking.