Helt tom...

...jag bara längtar tills allt det här är över.

Älskar denna låt.

Alltid Peppande!

Sannings enlig!

Ärlig!

Fakta!

Igår "planerade" jag eller tänkte jag att

jag skulle få lite gjort här idag.

Börja fixa och trixa.

Rensa i ett skåp där TUSEN MILJONER

papper finns på allt möjligt.

Gamla räkningar och garanterat massa

papper på saker man köpt och kvitton..

Usch! Blir jobbigt bara jag tänker på att..

Men ett MÅSTE lixom.

Kände mig stark igår.

Och då kom tankarna på att det gör jag imon.

SÅ fan heller.

Än har jag inte börjat.

Och jag tänker inte heller.

Jag vill inte.

Jag orkar inte.

Jag mår illa.

Är äcklad.

Och allt känns skit.

Svårt att andas och smärtan

i mitt bröst värker mer än någonsin.

Ett psykbryt infann sig just där jag bara

bröt ihop på hallgolvet och lipade.

Panikångesten är ett faktum.

Känslan av att någon kört över mig

med en ångvält är stark.

Hur mycket orkar människan?

Hur mycket står man ut?

Hur mycket skit kan man ta?

Hur många tårar har man?

Överlever man verkligen mer än

ETT brustet hjärta i sitt liv?!

Jag tror fan inte de..

Hur är det möjligt!?

Hur fan vågar man bli kär igen

efter ett brustet hjärta?

Hur blir man stark?

Hur kommer man tillbaka?

Hur?

Överlever jag det här,

överlevar jag ta mig fan Allt.

Telefonen ringer.

Jag här en väns panik i rösten.

"KOM OCH HÄMTA MIG"

Haha, jag kunde inte annat än

att skratta.

Jag insåg direkt vad det handlade om,

one-night-stand-paniken-dagen-efter!

En panik jag aldrig upplevt.

Och en panik jag ska fortsätta undvika.

USCH!

Får rysningar av bara tanken...

Vakna upp hos någon helt typ främmande.

Hur beter man sig?

Vad säger man?

Hur gör man?

Nej fy fan!

Det är verkligen inte jag.

Haha, men ack så kul när någon

annan är med om det och har paniken.

Jag kan ju inte annat än o skratta lixom!

Samtidigt som JAG tyckte de var pinsamt,

helt utan andledning... hihi!

Fy fan för ensamheten.

Vi är då allt annat än goda vänner.

Usch.

Alla säger att man vänjer sig.

Men fan jag VILL inte vänja

mig vid det...

Helt ärligt.

Finns de folk som vill ha

en begagnad säng?

Jag skulle ALDRIG vilja ha det.

Jag skulle ALDRIG köpa det.

Men finns det folk som vill?

Ärligt?

Kollade blocket igår och det är

ju mest sängramar som säljes.

Vilket är förståligt...

En begagnad sängram är inte lika

illa som begagnade sängbottnar.

SÅ TÄNKER JAG!

Och sen kommer man till priset.

Vad sätter man för pris på en

begagnad säng?!

Usch så svårt.

Jag har ingen aning...

JOBBIGT!

Just nu känns de som om

pengarna kvittar.

Ett par hundar för allt skulle

jag bli glad över.

Jag har inga förväntningar lixom!

Vill bara bli av med säng jävlen

och köpa mig en ny!

Ny säng, ny start och ja vad vet jag..

Bara jag får en NY säng.

Kan inte beskriva med ord hur mycket

jag önskar att det skulle finnas ett

facit för att överleva ett brustet hjärta.

Ett häfte där man kunna läsa hur

man ska gå tillväga.

Hur man ska göra och inte göra.

Att de skulle stå vad som är rätt

och vad som är fel.

Och att såhär ska du känna och såhär

ska du inte känna.

Nu är man helt ensam.

Ingen som kan säga att

DET är rätt och det är fel.

Att såhär ÄR det och såhär

är det inte.

Allt är så olika.

Från person till person.

Även om man pratar med

någon som oxå fått sitt hjärta

överkört med en ångvält..

SÅ kan man inte säga att

såhär ÄR det.

För det är olika.

Alla tacklar vi allt olika.

Och fy fan vad jag hatar dessa

timmar på dygnet.

Ensam.

Allt tyst och tråkigt.

Så dött och livlöst.

Och sova ensam.

Så smärtsamt.

Så tomt.

Så kallt.

Och att få vända på kudden

emellanåt för den är för blöt..

Smärta, när den är som värst. 

Jag ska köpa en ny säng.

Min helt egna säng.

Kollade IKEA nu ikväll,

och där fanns ju att välja

mellan lixom..

Inte farligt dyra heller.

Så så fort mina skattepengar

kommit, blir de en ny säng till

mig i mitt helt fantastiska sovrum,

med de mest fantastiska tapeterna.

Lätt dem jag kommer sakna mest

när huset ska/kommer säljas...

Och med det förstod ni säkert

att JAG kommer bo kvar i huset

tills dess att någon annan köper det.

Hur jobbigt och tufft de än kommer bli,

så ska jag göra det!

Pengar är inte allt, och det är inget jag

är van vid att ha mycket av..

Så mig kommer de lätt inte gå någon nöd på!

Men bara de att jag har bestämt mig för en ny säng

gjorde mig lite lite gladare.

Och det får man ju ta vara på.

Glädjen för det lilla, i dessa sjuka dagar.