För två veckor sen var jag på sjukhuset.

Mellan 13-17 för att få den nya medicinen.

Jag fick mitt egna rum, min egna säng och

och de där fula sjukhusbordet som tillhör.

Och jag fick min helt egna droppställning.

Och DÅ fick jag min värsta dejavu-upplevelse.

Det påminnde mig om när jag var inlagd

på sjukhuset i 2½ vecka för snart 1½ år sedan...

De där veckorna var de värsta i mitt liv.

Jag kan inte med sjukhus.

Jag blir helt panikslagen och vill bara ut.

Det påfrestade mig något så sjukt

mycket både psykiskt och fysiskt.

Jag fick tillbaka exakt samma obehag för

två veckor sedan när jag var på sjukhuset.

När jag gick där med min droppställning,

låg i sängen, lyssnade på deras radio-kudde.

Idag kommer känslan komma åter.

Jag kommer under ett par-tre timmar

får plågas med min droppställning,

min sjukhussäng & de där förbannat

fula sjukhusbordet som tillhör.

Att vara (27) år och vara på sjukhus,

det klingar inte rätt.

Unga människor passar inte in!

Unga människor ska inte behöva vara där!

Unga människor ska inte vara sjuka!

Sjukhus är lixom till för de gammla

och sjuka.

I en drömvärld hade de varit så,

men inte i våran värld..

Tyvärr är det en sjuk värld vi lever,

unga människor ÄR sjuka.

Unga människor behöver sjukhuset.

Unga människor dör.

MEN det är ju inte så Det Ska Vara....