När ens liv försvinner framför fötterna på en,

broarna till framtiden dem har bränts,

allt är svart och gör Så Ont.

Helt ärligt tror jag det kan vara värt

att leva livet ensam...

BARA för att slippa genomgå något

sådant här smärtsamt igen.

Detta gör så ont,

smärta inuti och utanpå.

Uppbrottet, de brustna hjärtat,

sälja drömhuset där blod, svett & tårar lagts.

När man hade allt man nånsin drömt om,

man hade livet man ville leva.

Framtiden kändes säker och trygg,

planeringen om framtiden fanns där.

Men NU vet jag, det var helt enkelt

För Bra för att vara sant...

Känslan går inte att beskriva.

Paniken, skräcken, chocken, smärtan,

ångesten, rädslan...

Allt känns tomt.

Känns som om jag fortfarande

faller i min djupa djupa grop..

Hur vågar man, hur kan man

någonsin igen gå in i detta igen?!

Finna kärlen, lyckan.

Drömlivet!?

Hur skapar man en

"ny dröm" när man redan

haft och levt i den en gång?! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fram. Tillbaka. Hit. Dit. Nu. Då. Kär. Galen. Tårar. Ångest.Glädje. Sorg. Lycka. Olycka. Välbehag. Smärta. Oro. Hat. Mitt. Ditt. Vi. Jag. Du. Ni. Varför. När. Hur. Beslut. Panik. Svag. Sta...

        "Förbjudet och fel så började våran lek. Mitt hjärta blev ditt lika snabbt som vinden. Du gjorde mig levande & svag och aldrig för har jag kännt sådant välbehag! Men du började vela och det var då allt skena. Vi gick in i en k...