Jag hade bestämt detta för ett par veckor sen.

"Efter Östersjö ska jag sluta röka"

Efter att ha kedjerökt X antal cigg imorse,

åkte plåstret på vid 11-tiden.

Och fy fan.

NU är det jobbigt.

Eller det kommer och går de där förbannde suget.

Jag är så jävla sur och irriterad,

och känner mig hungrig konstant.

Vet och visste de skulle bli såhär,

jag har gjort detta innan.

Därför vet jag att jag kan göra det igen.

Men att sluta röka samtidigt som PMS,

Ingen Bra Kombo!

Men tacka fan att jag är ensam.

Jag har bara mig själv.

Och det är så satans GÖTT.

Ingen att ta hänsyn till,

ingen att irritera sig på,

det är jag och bara jag.

Just nu älskar jag ensamheten,

det underlättar!

Men fan i detta nu ångrar jag att

jag inte har något gym-kort längre.

Det hade underlättat att träna som satan,

just när allt känns som jobbigast,

och suget är som störst.

Ska villigt erkänna att jag kastade allt

mitt marknads godis samtidigt som jag satte på plåstret.

För om någon är rädd för att gå upp i vikt,

så är det jag.

Jag har inte många mardrömmar,

men att gå upp i vikt är En.

En stark och så jävla obehaglig.

Jaja, kalla mig sjuk om ni så vill..

Men det handlar inte om det.

Ingen kan någonsin förstå!

Om ni själva aldrig vart tjocka,

sen blitt smala...

Det går inte att beskriva,

det måste upplevas.

Hur jobbigt och hur jävla arg jag än kommer va,

ska jag fan klara detta.

Jag vill inte röka längre,

jag vill inte lukta illa längre.

Inte heller lägga pengar på sådant skit!

Nu får det vara nog, that's it!

Tacksam för alla råd och tips de senaste månaderna,

jag har tagit Alla till mig.

Sorterat bort en del, men många finns kvar,

både negativa och positiva.

En del ord ekar mer än andra, en del lever jag efter nu,

medans andra går mig förbi.

Vi är ju alla så olika, och även om vi är med om "samma" saker ibland,

finns de ingen som känner Precis som DU gjort.

Men tips, råd och andras erfarenheter är

så pass gött att höra av vänner eller bara bekanta,

det värmer långt in i hjärtat, oavsett vad.

Nu är det bara upp till mig själv hur jag ska göra och inte göra.

Lyssna och lära, eller leka och testa?!

Är jag dum eller klok!?

Eller kan jag köra en kombination av dem?!

Jag kommer såra, jag kommer såras.

Jag kommer skratta & le, men oxå fälla tårar.

Jag kommer kanske lära, eller gör man någonsin det?!

Ett misstag är ett misstag, och misstag görs så lätt om,

eller kanske de bara är jag som är så jävla dum!?

Glad.

Lycka.

Hopp.

Förväntan.

Ivrig.

Sprallig.

Framtiden.

Ovetande.

Rädd.

Tufft.

Oro.

Skratt.

Gott.

Ont.

Tårar.

Glädje.

2013!

En dag i taget...

"det var du som fick min fallskärm att vecklas ut"

Nej jag är väl ingen Kent fantast.

Men dem är bra.

Deras texter är otroligt vackra och djupa.

Men de är ju ingen uppiggande lr roande musik.

Väldigt deppigt.

Men som sagt, de är bra.

Och hur ofta går jag på konsert lixom?

Haha, sist var när Tomas Ledin var på Östersjö.

Det ÄR LÄNGE sen ;)

Min bästa vän är nere ifrån Stockholm.

Det är glädje & lycka för mig.

Och vad man än tar sig för,

så är det bra så länge hon är med.