Kiviks Marknad idag.

Jisses vad STORT och FAN vad

mycket folk ;)

Men det var trevligt, verkligen.

Gött att komma hemifrån ett par timmar,

och tvunget idag då de var husvisning.

Men mindre trevligt var bil resan.

EN TIMMES KÖTID på vägen dit,

usch, inte okej.

Det var då jag avundades de som körde

motorcykel, de gled lite lätt förbi bara

och sen iväg. FUSK!

Men fan en man med motorcykel vore nice, (HAHA!)

bara köra på roadtrips och ha att gött...

Skåne är ju så grymt vackert att köra igenom,

dessa vackra slätter, alla gårdar, havet.

Ja det är ljuvligt!

I will keep on dreaming of my motorcykel MAN ;)

Påvägen hem gick de som smort,

inga köer ingeting.

Så pass gött  att möta kön som vi

stod i när vi körde ner,

och vid tidpunkten var den

ännu längre än när vi stod där, hehe :)

Blev en avstickare till Åhus för lite käk.

Så jävla mysig och vacker stad? by? Samhälle?

What ever, vackert är det.

Och god mat fick vi.

Fynden.

12 par strumpor - 100kr

Katthalsband till Siv - 10kr stycket

Varningsskylten (till mitt nya hem) 10kr

Helt ärligt kunde jag aldrig i min vildaste

fantasi tro att de skulle vara såhär många

husvisningar som vi haft..

Då jag vet många som har hus till salu,

där de inte ens vart EN enda husvisning.

Och jag har aldrig haft några förhoppningar

om att detta skulle gå så "bra" som de gjort.

Det är iaf bevis nog att det är folk som är

intresserad av huset.

Och det är så positivt.

Husvisningar är ju viktigt, det är som sagt

ett bevis på att folk är nyfikna iaf.

Hoppas det gör jag.

Men inga förhoppningar.

En sak i taget.

Det får ta tiden de tar.

Och just nu känner jag att det kommer

bli en hård jävla smäll i min process,

för överlevnad när huset väl är sålt.

Fy fan, det kommer göra så ont.

Det kommer kännas så pass hårt.

Känslan av att både vilja flytta och inte vilja

är så pass stark att den håller på att slita mig itu.

Huset jag älskat så djupt, ett hus som är så

perfekt, som är så JAG.

Samtidigt som jag bara vill härifrån,

vill börja leva MITT liv.

Börja om från början.

Börja leva på riktigt, bli mig själv och

börja njuta av livet, glädjen och lyckan igen.

Glädje och lycka som jag har för livet,

den kommer komma åter, så stark, precis som innan.

Obehag blandat med förtvivlan,

med en gnutta glädje som strössel på..

Jag har aldrig förstått varför

människor åker utomlands när vi

har sommar här.

För mig obegripligt.

Borde ju vara logiskt att åka

höst/vinter/vår lixom.
Så är i alla fall min mening.

MEN i år, i år förstår jag dem

som åker utomlands på sommaren.

För detta vädret är under all kritik!

Det är så pass dåligt att man blir

sur varenda dag ju....

Men helt utan respons.

Då vi inte kan styra vädret.

Men det är fan inte sommar.

Det är, ja jag vet inte vad.

Det är Kallt, blåsigt och jävligt trist.

Och hade jag varit frisk, haft pengar

och vågat sola & bada offentligt,

hade fan jag med rest utomlands....

Trots kalendern här visar Juli månad.

Men jag drömmer mig vidare,

om ett friskare liv, mera pengar,

och om en resa utomlands nästa år :)

2013 ÄR OCH KOMMER BLI MITT ÅR.

I JUST FEEL IT <3