Folk frågar hur jag mår,

folk frågar mig hur det går,

folk frågar mig HUR LÄNGE

är du sjukskriven.

Folk frågar inte i välmening.

Folk frågar inte för att de bryr sig.

Folk frågar för de är FÖRVETNA,

nyfikna och inte har något annat

att bry sig om..

Och själv klart är det kanske skillnad

på folk och folk?!

Jag vet iaf skillnaden när de gäller

mig och de som frågar mig.

Vet Precis! Exakt!

Skrämmande.

Irriterande.

Ledsamt.

Sjukt.

Gick en liten runda med Bosse & Lennart innan.

Tvungen.

Tvungen att komma ut,

få luft.

Och för att lätta mitt dåliga samvete emot dem.

Stefan rastade alla härom dagen.

Idag gick han med tre och jag två.

Tur det.

För den lilla lilla rundan kändes

som en heeeeel mil.

Och jag vet att man inte ska ut när man har feber.

Men måste man så måste man.

Jag borde ju inte bli sjukare bara för

2½ km i friskluft, eller?!

Kom och tänka på att de måste vara MINST

ett år sedan jag var drabbad av feber & förkylning.

För jävla härligt, verkligen.

När man tänker på att så, eller hur!?

MEN sen slog det mig,

jag har ju haft en blödande mage i ett halvår.

Vad är värst?!

Tror fan jag kunnat vara förkyld en Hel Vecka,

sisådär vad tredje månad.

BARA magen fick vara bra.

Mår magen dåligt,

gör hela kroppen det.

Jag vet.

Jag lever med det.

Och NEJ det är inte synd om mig

eller något för detta.

Men folk ska ju alltid ifrågasätta så förbannat mycket.

ÄR du sjukskriven, SKA du ligga hemma pall i soffan/sängen.

Inget ska eller fås göras.

Du ska vara som en fånge i ditt hem,

DÅ är du riktigt sjukskriven och en bra sjukskriven.

Vadå om vårt samhälle är skadad!?

Vet hur snacket går nu bara för jag varit ute ett par gånger.

Jag vet, jag kan höra det.

Men det är inte med en lugn och go sinnesstämning som

jag lämnar mitt hem, full eller inte.

Jag måste Alltid ha en plan B.

Måste alltid finnas någon som kan köra, OM något

skulle gå snett med magen.

Toaletterna måste kollas de första som görs.

Och min mage har varken blitt sämre eller bättre,

bara för att jag vart ute ett par gånger nu.

Vilket är skönt.

Det har kännts bra.

MEN jag vet aldrig.

Allt kan hända, och det vet jag.

Så att gå ut helt avslappnat med bara Ren & Skär glädje,

åhh nej det är så icke möjligt..

Jag har mina andledningar till att tro

att den goda mänskligheten är förbi.

Det finns ingen som menar väl längre,

de finns ingen som inte bryr sig om någon

annan än sig själv längre.

Det är fan pinsamt.

Det är fan hemskt att man är människa.

Iaf när man ser dessa onda sidor hos

människan & dess ego.

Och nej jag är inget helgon.

Jag är ingen ängel.

Emellanåt ingår jag med i de där facket,

facket om att hoppet är ute för mänskligheten... 

 

bloomiz

4 juni 2012 18:36

Jag vet precis hur du känner dig! Nu hade jag ingen sjukdom som du har men jag kan ändå förstå hur du tänker och känner. OM man för en gångsskull känner sig piggare och kan få lite friskluft så är samvetet där snabbt som faan! MEN det är bevisat att motion gör dig friskare och goda vänner är alltid bra, fets eller inte!!

Så kör på vad som känns bra för dig och försök att skita i de som bara är förvetna för DU vet ju sanningen, inte dom!!

Bamsekramar på dig fina Bettan!
Linda

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fram. Tillbaka. Hit. Dit. Nu. Då. Kär. Galen. Tårar. Ångest.Glädje. Sorg. Lycka. Olycka. Välbehag. Smärta. Oro. Hat. Mitt. Ditt. Vi. Jag. Du. Ni. Varför. När. Hur. Beslut. Panik. Svag. Sta...

        "Förbjudet och fel så började våran lek. Mitt hjärta blev ditt lika snabbt som vinden. Du gjorde mig levande & svag och aldrig för har jag kännt sådant välbehag! Men du började vela och det var då allt skena. Vi gick in i en k...