Trots att jag gick upp 5 minuter

tidigare än de andra morgnarna

denna morgon så tyckte jag att

det var betydligt ljusare idag !?

Eller inbilade jag mig?

Nej jag tror inte det.

Solen måste gått upp

liiiiite snabbare än vanligt,

hahaha!

Inte ett moln så långt ögat

de kunde nå.

Tror och hoppas att Augusti

bjuder på fint SOMMAR väder!

Känner att jag måste ta in varje

solig dag, varje varm dag!

Bara njuta av solen & värmen.

Då jag börjar känna lite panik

inför höst/vinter.

Vill inte frysa.

Vill inte ha massa kläder på.

Vill inte ha mörker.

USCH!!

Ryser bara jag tänker på att...

Fan vad jag stör mig på

magen min oxå.

Blir så trött!

Känner viss panik inför

att jag måste lämna

avföringsprov ju.

Det ska skickas iväg

och sen tar ju det

en tid att analysera.

Och Saad behöver ju provsvaren

Innan han ringer mig igen.

När han nu gör det?!

Men iaf, det är så jävla störigt.

Vill bara få att gjort,

men nej då!

CP mage!!

Idag har jag mensvärk

MEN

utan mens.

Sådan är smärtan idag,

suck!!!

"time to learn"

Känner mig helt uppsvälld,

och magen ser verkligen

ut som en gravid-mage.

DET STÖR MIG!

Tycker inte mina nya

tabletter hjälper mot

smärtan i magen.

De stod på dem att

dem var lixom mot

muskelaturen.

"muskel-avslappnande"

Men det är inte musklerna

jag har ont i.

Det är ju tarmarna!!!

Det känns så jävla tydligt,

obehagligt som satan.

Och ont gör det med,

så klart...

Nu de senaste dagarna har

de varit efter VARJE gång

jag ätit.

De har blitt värre.

Varför?

Vad jag ätit spelar ingen roll,

varit olika saker varje gång.

Så något mönster ser jag inte!

Och varit på dass har jag inte

varit sen gud vet när.

Inte lustigt man är uppsvälld

och ser gravid ut.

Extra typiskt nu när prov

ska lämnas...

Och ändå tog jag mitt

tarmreglerande-medel igår.

Till vilken nytta??

usch, jag blir så arg

på detta här...

Tog just ett mag piller,

tredje och sista för dagen.

Max tre om dagen är dosen.

Just käkat lite lunch,

och med de fick jag ont

i magen...

Så nu funderar jag på att

sova en stund eller två..

Så jävla nice att sova

på dagen ju   

Klockan ringer som vanligt klockan 4

varje morgon.

Och jag är precis lika trött varje dag!

MEN jag stiger upp.

Jag trottsar tröttheten,

tänker på mina fyrbenta vänner.

Motionen till mig själv.

Hit intills har de bara blivit

en halv timmes promenad

varje morgon.

Jag hade velat gått längre.

Men så är de när man inte

stiger upp DIREKT när klockan ringer.

Men jag får vara nöjd med det lilla,

en halv timma är bättre än inget!

Jag har även bestämt nu att varje

kväll innan mörkret ska jag gå en

sväng igen med dogsen.

Det mörknar tidigare och tidigare,

hösten närmar sig.

Den mörka tiden är påväg.

Och går jag inte nu om kvällarna,

kommer jag ångra mig så jävla

myckt när väl hösten & mörkret

har kommit.

Jag får helt enkelt avsluta mina

projekt jag sysslar med om kvällarna

ett tag tidigare, just för att kunna

gå med dogsen.

Trotts allt är sommar kvällarna,

så jävla härliga att promenera i ju.

Sen är de ju det här med

att jag skulle börja springa.

Detta är inget jag vågat göra

på morgnarna ännu.

Då jag inte har någon aning

om hur magen den är så

pass tidigt...

Mina förhoppningar är att

kanske kunna prova nån kväll

här framöver iaf.

Vi får se hur saker och ting

utvecklar sig...

Allt beror på hur magen

den är och hur dagen varit.

Var ju inne på sjukhuset igår,

hämtade provrör och lämnade blod.

Och jag vet iaf nu framöver vilken

tid man ska köra till labbet.

Efter middags tid.

Jag var väl där vid kvart över ett.

INTE EN ENDA MÄNNISKA!

Jag blev helt paff, haha!
Fan när man kommer dit om morgnarn,

innan de ens öppnat så sitter de

redan 20 personer före i kö.

Min förhoppning är så klart att

slippa besöka labbet framöver.

Helst inte alls lixom.

"så många frågor men utan svar"

"finns det någon som kan höra min röst

som kan hjälpa mig lätta stenen från mitt bröst

inga tårar tränger igenom mitt skal

men jag undrar ibland om jag är dömd från start"

För de Läkare som jag har träffat

de senaste året.

Claes Magnusson som jag hade när

jag hade vätska i lungan.

UNDERBAR människa.

Så härlig och rolig!

Och nu tummen upp till Saad.

Som har hand om mig i detta

med magen och allt.

Igår ringde han mig,

under sin semester.

Helt otroligt!

Mamma hade träffat han

i Söndags på Coop.

Då frågade han hur läget var

med mig & mor min berättade.

Han sa då att han hade

ärrende in till sjukhuset

som igår.

Och lovade då att ringa mig.

Jag blev skeptisk,

tänkte att de gör han säkert inte.

Men jodå!

Kvart över fyra igår pratade

jag med denna trevliga mannen.

Vi diskuterade vilka tabletter

som jag skulle fortsätta med

och mängd.

Även så ska jag in och hämta

mera piller idag.

Smärtstillande för magen.

Ber till gud att dem kommer

hjälpa mig.

Då varken panodil lr alvedon

gör någon nytta...

Ska även upp på mottagningen

och hämta provrör för avföringsprov

och besöka labbet för att lämna blod.

Skulle fortsätta som vi bestämde igår,

tills han kontaktar mig igen.

Då han har semester i två veckor till.

Blir även att jag kommer jobba

halv tid ett tag till.

Hur länge sa han inte.

De återstår att se på sjukintyget.

Kanske är de klart att hämta idag,

när jag ändå är där inne.

Eller får jag vänta på att med posten

helt enkelt.

Ingen brådska egentligen,

bara de att jag vill skicka så fort som

till F-kassan.

Tror även jag måste ringa F-kassan idag.

Jobbigt!

Då teletiden alltid brukar vara si sådär

150 personer före i kön.

När jag ändå skriver tummen upp

för bra läkare ska jag även nämna

Katarina Glad.

Min så kallade "husläkare"

Hon hjälpte mig när allt började.

Vet inte varför jag blir så förvånd

över att de finns bra & trevliga läkare?

Men det blir jag.

Jag har inte haft så många dåliga?!

Eller har jag!?

Har dålig erfarenhet av tiden då man

gick till samariten i stan.

Där var de Olika läkare Hela Tiden.

Och de var så ointresserade, otrevliga

och allmänt kassa!...

Måste vara där ifrån jag känner

som jag gör..

Så när man väl nu träffat TRE

helt underbara läkare,

Då blir man Lugn.

Trevlig Tisdag!

Vet inte om jag ska skratta

eller gråta längre...

Magen slår bak & ut igen.

Från att & varit hård som sten

förra veckan och inte vatt på

dass på X antal dagar.

Och det är nu så att jag inte kan

hålla tätt längre..

Behöver jag ens säga att jag

hatar detta?!

Lördagen var ju en skit dag,

helt ärligt.

Är precis som om något hände

inuti magen...

Något som brast?

Något som gått upp?

Jag vet inte alls hur de funkar.

Men sedan i Lördags har magen

varit kass igen.

Jag trodde de var nåt övergående,

så klart.

Man måste ju tänka positivt!

Men så fort jag vaknade idag,

förstod jag att något är

fortfarande fel...

SUCK!

Klockan nio är det jag som

ringer doktorn.

Jobbigt att ringa ifrån jobbet bara.

Då de kan ta tid.

I och med att dem ska ringa upp

vid en viss tid.

Men det är så deras system är ju!?

Vad ska man göra?!

Inte nog med att magen

den cp:ar sig mer än vanligt igen.

Så är dagen idag lite tyngre än

alla andra... rent psysikt.

Min älskade Mormor skulle

fyllt 70 år idag om hon levt.

Herregud vad hon gick bort

föööör tidigt.

Livet är så jävla orättvist...

Låten som får mig att gråta.

Då den påminner mig så mycket

om min älskade Mormor..

tiden läker inte alla sår.