Garaget, ett mans-ställe.

Utrymme för verktyg och

annan tradig skit ;)

Även carportarna är lixom

en manlig-Zon.

Ställen att förvara saker på.

Antingen har man ordning och reda,

eller är det totalt rörigt.

Här hemma är det de sist nämnda,

och de är inget jag valt lr lagt mig i.

Men det blir jobbigt nu när jag ska

hjälpa till att tömma och rensa bland skiten.

Usch!

Detta kommer bli en jobbig och tråkig dag,

men tyvärr ett måste lixom.

Någonstans måste de börjas.

Och ju mer som görs nu, dessto bättre...

Trevlig Fredag!

Fina vänner.

Mycket prat.

Goda skratt.

Ljuvlig middag och

smarrig dessert är

bara ett plus ;)

Att umgås med goda vänner

är det bästa man kan göra.

Det är så underbart,

det är pricken över i:et i vardagen.

Önskar varje kväll innefattade umgänge

med fina vänner, mycket prat & skratt.

Och jag vet jag hade kunnat träffat mina vänner

mera än jag gör nu.

Jag vet det.

Men ändå gör jag det inte.

Jag är inte den som bjuder in mig själv,

jag vill inte tränga mig på.

För det är så jag känner det...

Och nu mer än någonsin känns det så.

Känns som om bara för att jag nu

blivit ofrivilligt singel så ringer jag

mina vänner, men Nej.

Jag är inte sån. Jag gör det bara inte.

Då jag tyvärr inte träffade dem så möt

som jag velat innan heller, under sambo-livet.

Känns de så pass fel att ringa ner deras dörrar nu.

Jag är inte sån. Jag kan bara inte.

Det känns så fel!

Även att jag vet att de alla fina står där med öppna armar,

jag vet jag är välkommen.

Men nej, jag kan bara inte.

Det känns så fel, men ändå är det ju rätt?!...

Får leva på kvällen ikväll så länge jag kan,

för det har verkligen varit toppen!

TACK Mallan & Mackan, ni är guldvärd :)

Jag ringde själv mäklaren.

Frågade om skyltar.

Hon hade bara glömt bort det.

Inte gjorde de nåt.

Bara jag som tänkt på att,

tänkte de kanske kunde vara bra.

Att folk som passerar förbi iaf Då oxå ser att det

faktiskt är till salu.

Alla kollar ju inte Alltid hemnet.

Men fan så ont det gjorde när skylten satt där.

Som en kniv i ryggen.

Smärtan blandad med illa mående går Inte att beskriva.

Fruktansvärt Obehagligt.

Även att jag Vet att det ska/kommer säljas.

Och även gjort detta länge.

Var känslan allt annat än bra när jag såg skylten.

Panikångest.

Svårt att andas.

Illamående.

Skräck.

Rädsla.

Tomhet.

Ilska.

Sorg.

Och när jag bara häromdagen inte ville annat än komma bort ifrån huset,

en önskan & förhoppning om snabb försäljning,

Är nu allt de som bort blåst.

NU gör de inget om det tar lång tid!

Får ta hur lång tid de vill,

bara jag får bo här & njuta tills dagen kommer.

En skräckblandad förtjusning.

Vill och inte vill.

Hoppas & inte hoppas.

Förhoppning blandas med förtvivlan.

Vet inte ut eller inte,

allt är kaos.

Och det gör bara så Ont.

Ont.

Jag gör verkligen så gott jag kan med att

försöka hålla mina tankar i schack.

Mina fantasier.

Mina drömmar & funderingar om framtiden.

Försöker att inte skena iväg, verkligen.

Då tankarna gör mig mera ont än gott!

En dag i taget NU,

En dag...

En människa som säger att den

ÄLSKAR en annan person,

och sedan går och knullar någon annan,

Det är en Sjuk Människa.

Det är helt Omöjligt att man kan Älska

en person av hela sitt hjärta men ändå

knulla med någon annan.

Det är ju inte så att man precis ramlar

över någons kuk eller att den bara skulle

glida in, hux flux.

Och de som försöker skylla på alkoholen.

Ja dem är med sjuka människor!

För är du så pass full att kuken står,

då kommer du oxå ihåg att du faktiskt

delar ditt liv med någon annan.

Och hur full du än är och ändå klarar

av att genomför ett samlag med någon,

ja då är du oxå så pass "nykter" att du

vet att du är i ett förhållande med någon.

Det finns INGA ursäkter för otrohet.

ALDRIG.

Och nej det går inte att förlåta.

Har du ett förhållande och måste ligga med andra,

GÖR SLUT först!

Vet du att du inte kan hålla dig till bara en,

Ha Då INGET förhållande!

HUR JÄVLA SVÅRT ÄR DET LIXOM?

Detta är mina tankar och åsikter om otrohet.

Ett svek så stort att de inte går att sätta ord på.

Ett svek jag Hoppas Jag Aldrig Någonsin kommer

behöva uppleva i mitt liv.

För jag tror jag skulle kunna döda,

i en sådan situation.

MEN, men...

Jag funderade lite idag.

Haha, dessa tankar & funderingar

på ditten och datten, hit & dit :)

Om jag ligger med någon som har ett förhållande.

Hur blir situationen då?

Antingen så vet man så klart om det,

blundar man bara då?

För att JAG har ju inget att förlora,

det är inte jag som ÄR otrogen.

Jag bara ligger med någon som är det ju?

Det borde inte vara något som påverkar Mig.

Faktiskt!

Och NEJ detta påverkar inte mig nu ;)

Jag är ju Fri som en Fågel!

Jag måste nog säga att jag har ju inga plikter.

Inget Ansvar. Jag har inget som säger att

"nej du får inte"

Och sunt förnuft så skulle man ALDRIG ligga

med en väns partner. Aldrig.

Saker & ting beror så klart på hur & hur mycket

man känner personen i fråga, och dess partner.

OCH nej jag skulle aldrig leta efter karlar som

är i ett förhållande.

Det är inte det jag menar.

Jag spekulerar bara nu, funderar och tänker.

Och jag tror faktiskt att jag kör på min linje där,

att så länge DU inte har något förhållande.

Då kan & får du ligga med vem du vill.

Har personen i fråga ett förhållande, ja då är

det bara DEN som är en sjuk människa.

En sjuk människa utan hjärta & hjärna, haha!

Men det är INGET som bekommer dig ändå ;)

Garanterat kluddigt & luddigt att läsa, haha!

Men nu har jag fått ur mig dagens gräsklippar

funderare iaf, GÖTT!

För bara nån vecka sen tänkte jag på

att de gör inget om de tar lång tid

att sälja huset.

Då jag gärna hade bott kvar,

så länge som de var möjligt.

Älskar ju huset, tomten ja allt

som har med huset att göra,

jag totalt Älskar det.

I ett annat liv, en annan tid,

hade de var Perfekt!

Jag VET de kommer ta tid

att sälja huset.

Det är inte säljarens marknad.

Och med ALLA hus till salu just nu,

ja det kommer ta tid!

Vilket jag vart inställd på Hela Tiden!

Men nu känner jag annorlunda,

totalt annorlunda.

Jag vill inte bo här längre.

Det är inte kul.

Jag kvävs.

Och att göra något med huset,

de finns inte.

Så pass omotiverande.

Varför göra nåt nu när det inte

är till sig själv??

Totalt meningslöst...

Men de finns säker som måste göras,

gräset klippas, ogräs rensas.

Men istället för att jag nu tycker

det är kul att göra, gör jag de nu

för att jag Måste.

Måste för att det ska se bra ut,

se bra ut för någon annan,

för dem som kör förbi och stirrar.

För dem som kommer på visning.

Allt som jag gör är för någon annan,

och det är så pass sjukt.

Så pass irriterande.

Så jävla sorgligt.

Så pass påfrestande.

Och trots jag älskar huset,

håller det nu på att kväva mig.

Jag vet inte hur jag ska komma vidare!

Hur ska jag kunna ta nästa steg när

jag fortfarande går kvar i det gamla och stampar!?

Jag kommer ju för fan inte ut...

Allt är en ond jävla cirkel,

en cirkel som jag kommer få fortsätta vandra i.

OM inget mirakel sker..

Mina tankar på framtiden får jag ibland stoppa.

Då jag drömmer mig iväg så pass mycket,

och det är inget jag kan göra i nu läget.

EN DAG I TAGET, är det som gäller...

Men drömmarna & fantasierna finns där.

Ett hus, ett litet litet hus till mig och hundarna.

Jag kan INTE bo i lägenhet,

totalt OMÖJLIGT.

Bara den tanken får min hjärna att slå bakut!!!

Ett hus är ett måste,

och rädslan för att inte ha råd ÄR stark.

Men att hyra då!?

Ja det är en möjlighet.

MEN detta är bara mina drömmar just nu,

och drömma de måste man få.

Och jag kommer fortsätta drömma,

drömma fram tills dess att en köpare finns.

Innan dess är de totalt OMÖJLIGT att

förvandla min dröm till verklighet.

En dag i taget.

Lev för stunden.

Känns de bra för stunden,

lev i den stunden.

Bara Gör Att!

Kastar mig ut, gör det jag vill.

Det jag känner för just Då.

Gör det jag tror känns rätt,

de som känns rätt för stunden,

Borde väl oxå få vara rätt i längden?

Men stunden är ju så pass jävla kort.

Och för varje stund jag chansat,

varje stund jag kastat mig ut,

gjort de jag trott var rätt...

Är bara så satans jävla fel.

Jag får äta upp mina jävla misstag,

gång på gång, gång på gång.

Mina hjärnspöken de plågar mig

tills jag nästintill kvävs av mina

egna andetag..

Jag chippar efter luft och mina kinder

dem blir mer och mer våta.

Jag säger att jag inte vet var som

är rätt eller fel,

vad som är bra eller dåligt.

MEN innerst inne, långt jävla inne

Vet jag vad som är rätt & fel,

vad som är bra eller dåligt!

Men ändå fortsätter jag att krabba till att.

Rör ihopa det till en jävla soppa.

En soppa jag får äta upp med en gaffel!

Hur fan gör man?

När fan fattar man?

När lär man sig?

Hur jävla svårt kan det vara?

Mina egna val är påväg till att

bli min jävla undergång.

En undergång jag inte vill vara med om,

då jag är redan så långt nere..

Varför fortsätter jag att gräva mig neråt?

När det ÄR uppåt jag ska!