Min otroligt roliga & härliga läkare ringde 15.30

Frågade hur det var och lite sådär.

Berättade läget, feber ÄN.

Dock BARA 38.4 inatt, och kanske är den

jävlen Äntligen påväg ner?!

Tyvärr är den rinnande näsan och hostan

fortfarnade OXÅ kvar.

Jag bad fan om mera mediciner idag.

Trots mitt stora dagliga intag av

ditten och datten så ville jag ha mer.

HAHA!

Frågade om inte antibiotika kanske skulle

kunna funka?

Eller iaf att vi testar och ser..

Sagt och gjort så hade jag senare ett recept

på apoteket och besök nr två på sjukhuset

blev helt plötsligt ett faktum.

Jag har absolut inga höga förhoppningar

om att detta ska hjälpa, men jag är villig

att ge det ett försök.

Vill fan slippa febern, kunna sova en hel

natts sömn, vakna "utvilad"...

Det kan väl inte vara FÖR mycket begärt?!

Ett besök på gyn är allt man behöver

för att känna sig förnedrad under

ett årtionde framöver.

Det är det mest avskyvärda man kan göra.

Ligga o streta, blotta sitt kön inför en

annan människa som ska "kolla läget"

HAHA!

Fy fan, det är så hemskt att jag mår

illa varje gång något sådant ska göras.

Tur det inte är så ofta.

Men de gångerna man är där,

De Räcker.

Förnedringen är Total.

Känns näst intill ännu värre när jag

själv denna gången hade bokat mig tiden.

Och inte fick jag något ut av de heller.

Skulle bytt preventinmedel.

Men med min sjuka mage, alla mediciner,

så kom vi fram till att det jag har var det

bästa tänkbara för mig...

JAHA, då gick jag dit i onödan.

"kollade läget" i onödan.

(hoppas jag, då prover skickats iväg)

Men men, nu är det iaf gjort.

Nej jag är inte rädd för att få någon

könssjukdom.

Då jag inte ligger runt.

Men vem vet om DEN jag ligger med gör?!

You never never know...

Jag har sökt den värmen
Den värmen som man får när nån är hemma och
inte bara plötsligt går sin väg
och varken säger vart han ska och vad han gör
Det är väntan som fördärvar och förstör

Jag har vakat många nätter
Förhandlat med mig själv
Jag har sagt

"du borde lämna denna mannen nu ikväll"
Det tog allt för många år
för mig att bli äntligen bli fri
Det har slitit mig itu
Det fanns ingen bara du
Men jag är lyckligare nu
Jag är lyckligare nu!

Och så all den där spriten som du säger
att du lätt kan kontrollera
Jag såg hellre att du sett nån annan kvinna
som du velat röra någonstans
Då hade jag ändå haft en ärlig chans

Jag har vakat många nätter
Förhandlat med mig själv
Jag har sagt

"du borde lämna denna mannen nu ikväll"
Det tog allt för många år
för mig att bli äntligen bli fri
Det har slitit mig itu
Det fanns ingen bara du
Men jag är lyckligare nu
Jag är lyckligare nu!

Träningsvärk överallt.

På ställen jag inte trodde

de gick att få träningsvärk.

I muskler jag inte trodde fanns.

Svårt att röra mig då de värker,

svårt & sitta då skinkmusklerna

även dem spränger.

HAHA!

Det är fan inte klokt när man tänker efter.

Att något så roligt & härligt,

kan orsaka sådan värk!?

Och om det är för att jag är för gammal

eller om jag bara är otränad till max?!?!

Ingen aning, haha!

Att ha en god vän som sover över,

är verkligen en blandning mellan

Sött & Salt.

Och en aningens skräckblandad förtjusning..

Och min värk kan ses ur två synvinklar.

Att jag garanterat gjorde ett bra jobb,

eller Var det Bara jag som gjorde jobbet ;)

Nahe nu är det nog med snuskprat, haha!

Idag ska jag göra en chansning,

bära eller brista.

Men jag Måste klippa gräset!

Börjar med baksidan,

sen får vi se hur de känns efteråt.

OM jag fortsätter eller inte..

Men jag varken orkar eller vill

sitta stilla mera nu.

Det går inte..

Ska klippa i långsamt tempo,

bara släpa mig runt, haha!

Men idag måste de bli gjort.

Får bli en mjukstart för mig att göra något.

Om det är bra eller dåligt?!

Ingen aning...

Men jag märkar fort om jag inte

skulle orka med att ju.

Skönt med sol idag,

men mindre skönt med blåst.

Usch, aldrig kan man vara

nöjd med vädret, haha!

Men ärligt,

vart fan är sommaren?!....

 Tre år sedan min gastric by-pass.

Tre år och 70 kilo lättare.

Tre år och ett så mycket bättre liv.

Med nya synvinklar på livet,

nya värderingar & nya möjligheter.

Ett så mycket enklare liv,

på alla plan.

Inte först och främst fysiskt!

Känslan på att känna lättnaden,

känna friheten & möjligheterna.

Känslan på att känna sig oumbärlig,

helt out standing.

Jag har gjort mitt bästa beslut

i hela mitt liv, och de var när jag

ringde om operationen och fick ett

JA till livet!

Jag har fått en dröm att bli sann.

Drömmen om att få bli smal,

den har blivit sann.

Känslan går inte att beskriva.

Det är helt otroligt.

Ingen människa kommer någonsin

att förstå hur pass STORT detta är för mig.

Aldrig.

Det måste upplevas!

Känslan att kunna gå in i ALLA affärer,

kunna köpa precis vad jag vill.

Det är med helt ofattbart..

Obeskrivligt.

Innan operationen hade jag inga förhoppningar,

jag hade ingen aning om vad komma skulle.

Jag bara gjorde det, sen har de gått

som det har gått.

Bra, verkligen.

MEN, tyvärr finns de alltid ett men...

Mitt huvud och kropp är inte överrens.

Jag VET jag är smal, jag vet.

MEN varför kan jag inte få känna mig det oxå?

Få känna känslan om hur det är att vara så smal som jag är!?

Trots mina 70 kilo minus, känner jag mig precis

lika tjock som för tre år sen.

Där har INGET förändrats.

Och trots att tre år har gått,

tänker jag varje gång jag ser

mig i helkropp i en spegel/skyltfönster

"fan vad smal jag är"

Jag ser det då,

men känner mig inte så.

Det är jobbigt, det gör ont.

Det plågar & sågar mig.

Att brottas med sitt inre,

på gott & ont.

Jag visste som sagt inte vad som skulle

ske efter operationen.

Hade inga förhoppningar, inga alls.

Och JA jag har fått en dröm att bli sann.

Drömmen om att få bli smal är sann.

Men allt jag önskar mig nu,

är att jag ska få möjligheten & känslan

att FÅ KÄNNA mig smal med...

Själv klart är jag tacksam över min dröm

som blivit sann efter alla år som överviktig.

Det är helt fantastiskt!

Sån glädje, sån lycka.

Antar att man inte kan få allt,

jag fick ju iaf drömmen.

Men inte känslan.

Antingen får jag lära mig

leva med detta eller kommer

de få bli ett hårt jobb med

mig själv och mitt sjukt dåliga

självförtroende...

Då ett självförtroende inte ändras

i takt med ens viktnedgång,

får man ta tag i de problemet nu.

Iaf så gott det går,

i den mån det går.

Det är svagt,

det är skadat.

Och kommer de någonsin att

kunna läkas eller bli bättre,

de vet inte jag nu..

Bara tiden kan utvisa!

Men Grattis till mig & min "nya" mage idag!

3 år och SÅ många många år kvar att njuta

av varandra, i nöd och lust :)

...så länge är det som de har varit dåligt väder nu.

Det är fan hemskt.

Så tråkigt och trist.

Innan dess var de ju sommar,

de var över 20 grader varmt och

man behövde solkräm på sig för

att vara ute, eller iaf jag.

Men nu, vad är detta för väder?

Mellan 10-15 grader varje dag,

molnigt, blåsigt, regnigt, usch!

Kommer de komma sommar igen?

Eller är tiden förbi!?

Skrämmande, men man vet ju aldrig.

Och tyvärr kan vi aldrig styra över

vädret heller.

Jag menar dem som "kan",

"kan" ju inte ens säga rätt väder

dag från dag, haha!

Jag har iaf förberett mig på sommar & sol,

inom en snar framtid!

Då klänningar är beställda.

ALLA på REA så klart!

Fick en igår, så härlig och fin.

Och precis MIN stil!

Frågar ni mig såg jag ut som en liten

prinsessbakelse i den, HAHA ;)

Det var iaf REA,

och det är MIN stil.

Men om jag använder den?

Ja, de kan jag INTE lova, hehe!

Kan iaf inte komma på när och vart

den skulle kunna passa in?!

MEN det löser jag när väl

sommar & sol är kommen!

De andra två klänningarna klickade

jag Precis hem.

Så de kommer ju dröja innan jag får

dem, men de lär de även göra med

sol & värme.

Så ingen brådska här inte :)

Så, sommar & sol.

Välkomna tillbaka!

"jag vill inte ha något jag kan leva med,

jag vill ha något jag inte kan leva utan"